Solfläkt 2.0, 1,5 kvm.

Solfläkt 2.0, 0,75 kvm.

3.995 kr. (1,5 kvm) - 2.995 kr. (0,75 kvm) Frakt tillkommer.

(Allt fler kolonistugeägare och campingstugbyar installerar Solfläktar - vi söker återförsäljare som når dessa kundgrupper.)

Solfläkten är en världsunik produkt, med oöverträffad verkningsgrad, tillverkad i Sverige! Solfläkten 2.0 används som tillskott för varmluft! Utmärkt för uppvärmning av hus, garage, fritidshus, husvagnar, campingstugor, källare med mera. Fungerar utmärkt vid minusgrader, och ger bra tillskott även om temperaturen sjunker under minus 20 grader!
Solfläkten finns i två storlekar, 0,75 kvm. (100x75x8 cm) och 
1,5 kvm. (150x100x8 cm). Nominell toppeffekt 600W/1,2kW! Väger endast 5/10 kg! Allt drivs med solcell eller 12 V adapter. Snabb och enkel installation - två hål på 55-60 mm är allt som behövs!

Solfläkten kan placeras stående, liggande eller uppochner (med insug/utblås nedtill).

Fördelarna med en Solfläkt jämförd med exempelvis en luftvärmepump är många, bland annat:
- mycket mer prisvärd/effektiv vid kall temperatur
- ingen eletronik, kompressor, rörliga delar som över tid oftast    
   måste repareras/bytas ut i en luftvärmepump
- inga krav på årligt underhåll av tekniker
- betalar sig mycket snabbare
- enkel att flytta, om värmen önskas till annan del av huset eller
   till annan lokal

Solfläkten skiljer sig markant från övriga så kallade luftsolfångare på marknaden; Solfläkten cirkulerar inomhusluften istället för att ta in utomhusluft (att ta in utomhusluft ökar risken för fukt-/mögelskador, övertrycket gör att fukten trycks in i väggar/tak/material). Dessutom är det direkt skadligt att fylla inomhusmiljön med pollen, sporer och damm som uteluften för med sig. (Ett ev. filter måste vara extremt finmaskigt och skulle behöva bytas ofta.)

Att värma inomhusluften ger självklart högre inne-temperatur än att värma utomhusluft. Om behovet egentligen är frisk uteluft - kostar en till-luftsfläkt endast någon hundring.

Verkningsgraden för Solfläkten är mer än dubbelt så hög/kvm jämförd med den bästa av förekommande luftsolfångare… (Effekten på en luftsolfångare beror på luftflödet. Att ange luftflödet för en luftsolfångare genom att ange fläktens kapacitet, är direkt vilseledande. En axiell fläkts kapacitet, det som står på fläktetiketten, är dess "friblås" - d.v.s. när fläkten varken behöver suga eller trycka. Om en axiell fläkt exempelvis används för att suga luft genom en luftsolfångare, sjunker luftflödet dramatiskt. Om fläktens "friblås" är 100 kbm/h, kanske det verkliga luftflödet är 15 kbm/h.)

Solfläkten 2.0 ger värmetillskott även vid måttligt molnigt/disigt väder tack vare ”superabsorbatorn” i enheten, dock naturligtvis inte lika mycket som vid sol, men ändå ett tillskott som över ett år räknat blir många, många kWh - utöver soldagarna. Att Solfläkten överhuvudtaget klarar av att ge tillskott i molnigt/disigt väder, är att betrakta som en "bonus", och är unikt för Solfläkten - jämförd med övriga så kallade luftsolfångare på marknaden.
Absorbatorn har en absorbationskoefficient på >95% och en emissivitet/återstrålning på <10 %, samt absorberar både direkt/indirekt IR-/UV-strålning.

(En mattsvart plåt återstrålar lika mycket som den absorberar, och fungerar därför dåligt i en "Solfläkt" - mesta värmen strålar ut genom frontglaset...en svart filt/textil, är i praktiken verkningslös som absorbator. Svart plast är heller ingen bra absorbator, då plast leder värme/kyla dåligt - det mesta av värmen strålar direkt tillbaka ut från ytan.)

En "Solfläkt" bör även ha så lite metall som möjligt i konstruktionen (ex. kantlister/bakstycke) då metall är en köld-/värmebrygga: vid kall utomhustemperatur leds kyla in och  värme i Solfläkten "läcker ut". Kantlisterna i Solfläkten 2.0 är därför av IR/UV-tålig plast och bakstycket är en isolerad "sandwich-skiva" med en kärna som leder värme/kyla mycket dåligt = mindre värmeförluster. Ett bakstycke helt i metall...är ingen bra konstruktionsidé...

Luftflödet från Solfläkten är dryga 40 kbm/timme och värmeökningen (sommarhalvåret) kan bli över 60 grader!
I Solfläkten används en så kallad radiell fläkt, vilken är mycket kraftigare än en axiell fläkt. Den klarar av att suga/trycka med bibehållet luftflöde. Fläkten sitter självklart på den "kalla" sidan - fläktar som används på "varma" sidan, som suger exempelvis varmluft, får en betydligt förkortad livslängd. Med exempelvis en utomhustemperatur på runt minus 15 grader och vintersol, ger Solfläkten ändå en temperaturökning på >30 grader; det vill säga att om inomhustemperaturen är 15 grader erhålls >45 grader i returluften. Gäller för 1,5 kvm.


Årsutbytet för en Solfläkt, 1,5 kvm, ligger på upp till 2000 kWh, beroende på placering och arbetstemperatur. Effekten för en luftsolfångare beräknas genom skillnaden i temperatur mellan ut-/inblåsluft, multiplicerat med luftflödet. Även om utblåsluften i en luftsolfångare kanske känns varm - så kan ändå effekten vara obetydlig ("värdet" av värmen) - detta då luftflödet är väldigt lågt.

Solfläkten drivs med en inbyggd mycket driftsäker, tålig och stark 12 Voltsfläkt/6 W. Det behövs ej heller någon termostat i luftsolfångare, då det är en fysikalisk omöjlighet att få det "för varmt" med ett par kvm luftsolfångare. Solinstrålningen är ca. 1000 W/kvm, vilket gör att det krävs väldigt många kvm för att "överhetta". Men det kan låta lite "fräckt" med termostat - och framförallt ger termostaten sken av att luftsolfångaren presterar mer än vad som är teoretiskt möjligt. I en sämre luftsolfångare kan dock termostaten vara av nytta då den förhindrar att det blåser in kallare luft än inomhusluften, vilket annars ofta skulle varit fallet. Termostaten stryper fläkten till några få varv så att inkommande luften blir varmare än inomhusluften, men luftflödet/värmevärdet är obefintlig.

Solfläkten kan drivas med en 10-20 W solcell som kopplas direkt mot Solfläkten. Vid väldigt svag solinstrålning orkar dock inte solcellen driva Solfläkten, med följd att möjligt uppvärmnings-tillskott uteblir; oavsett väder ger Solfläkten så gott som alltid mycket, mycket mer i värmevärde än fläktens drift på 6 W - vilket gör att adapterdrift ger fler kWh i årsutbyte. Vid riktigt "grisväder" under flera dagar, med regn, snöstorm och gråmulet, och med kall utomhustemperatur, är det dock lika bra att stänga av Solfläkten för att inte riskera växla ut värme (även om förlusten är blygsam/försumbar.) Solcellsdrift eliminerar som sagt risken för att växla ut värme, men i gengäld gås miste om ett antal kWh, över året räknat. 
 
Solpanelen placeras på utsidan, intill Solfläkten. 20 W solpanel kostar 495 kr. och kan beställas av Solkungen AB.

Solfläkten kan drivas med en ”vanlig” ställbar 12-volts likströmsadapter/DC (max.1 A), för 89 kr. på ex. Biltema, (art.nr. 38205) som kopplas direkt mot Solfläkten. Om lägre fläktljud önskas - alla fläktar låter mer eller mindre - kan adaptern ställas ända ner till 6 V, (ger ca. 20 kbm/h) vilket gott och väl klarar driften. Adaptern sätts i en timer, så att inte Solfläkten går på natten. Timern ställs så att Solfläkten startar ungefär när solen tittar fram på morgonen och stänger när den nått runt husknuten. Behövs ingen "fininställning". Adapterdrift ger som sagt högst årsutbyte. Driften kostar endast några tior om året, och Solfläkten skall gå från morgon till kväll - förutom vid extremt trist, kallt och "grisigt" väder.

(...istället för timer kan en termostat användas, på vilken du själv ställer vid vilken temperatur Solfläkten skall starta/stänga. Den heter Rumstermostat Renkforce UT300, finns på conrad.se., och kostar 369 kr.)

...kanske lite väl mycket text om Solfläkten2.0/luftsolfångare, men för "gemene man" kan det vara av värde att bättre förstå hur luftsolfångare fungerar och effekten på dem...

När Solfläkten används för värmning av husgrund, är det viktigt att isolera luftrören ordentligt. På bilden är Solfläkten vänd med in-/utblås neråt. Syns t.h.

Exempel på montering, ca. 30 minuter.

Luftrör av plast (avloppsrör), diameter 50 mm, vattenpass, såg (för att kapa luftrören till rätt längd), tumstock, långborr, hålsåg 55-60 mm. (stosarnas diameter, de svarta kopplingarna för insug/utblås, har diameter på 55mm.), två st. vinkeljärn, hålband, träskruv samt vävtejp.

Ställ Solfläkten med baksidan mot solen. (Annars blir den onödigt varm under uppsättningen.) Mät avståndet mellan insug-/utblås. (...dubbelkolla...)

Märk ut avståndet för insug/utblås, kontrollera att markeringarna är vågräta i förhållande till varandra. Borra raka, vågräta hål genom väggen. Eftersom hålsågningen ofta måste ske från både ut-/insida, är det viktigt att ha styrhål. Se upp för ev. reglar och elledningar i mellanväggen.

Borra hålen med hålsåg.

Mät väggens tjocklek, kapa rören med god marginal så att de sticker ut en bit på insidan av väggen.

Fäst de grovkapade rören invändigt i de svarta stosarna, ner till stosarnas djup, ca. 25 mm. (Om röret går djupare, hindras luftflödet.)

Fäst rören mot stosarna med vävtejp.

Häng upp Solfläkten, och för den försiktigt genom hålen. Tryck den mot väggen, den hänger av sig självt i stosarna...

...och fäst två vinkeljärn undertill. Markera rören på insidan var de skall kapas för att hamna jäms med innerväggen. Lyft ner Solfläkten och...

...kapa rören till rätt längd. Koppla fläkten till en exempelvis lampsladd via en "sockerbit". Var noga med att få de tunna fläktrådarna ordentligt fastskruvade i "sockerbiten". Kontrollera att fläkten snurrar, genom att koppla på 12 V-adaptern (eller med ett 9 V-batteri.)

Fäst allt på insugsröret med vävtejp. Kontrollera att fläkten fortsatt snurrar, genom att koppla på 12 V-adaptern (eller med ett 9 V-batteri.)

Sätt Solfläkten försiktigt på plats, och se till att den påtejpade elkabeln också ryms genom insugshålet. Fäst hålband över kortsidorna. Koppla kabeln till adaptern, och sätt den i en dagtimer. Ställ timern så att Solfläkten går från morgon till kväll. Årets alla dagar.